Riktlinjer gällande sjuka barn

Vid sjukdom förhåller förskolan sig till Socialstyrelsens riktlinjer ”Smitta i förskolan” samt Vårdguidens rekommendationer, men vid vissa sjukdomar har förskolan valt en strängare policy. Läs om Socialstyrelsens riktlinjer...

Sjukanmälan och friskanmälan

När barnet är sjukt ska detta sjukanmälas till förskolan via Förskoleappen, samt via sms till aktuell avdelning. Informera om vilken sjukdom barnet har och meddela så tidigt som möjligt, men senast vid kl. 07.30 samma dag. Detta för att underlätta planering. När barnet är friskt och ska återgå till förskolan, behöver vårdnadshavarna friskanmäla barnet dagen innan eller senast kl. 07.30 samma dag. OBS! Personalen ger ingen medicin till barnen, ex. penicillin/ antibiotika.

Hämtning vid sjukdom på förskolan

När ett barn behöver hämtas pga sjukdom är det viktigt att barnet hämtas snarast, för att inte öka smittspridningen. Förskolan har då gjort en bedömning av barnets hälsotillstånd och förmåga att klara av förskoledagen och personalen ska inte behöva diskutera varför barnet ska hämtas.

Sjukdomar och allmäntillstånd

Barn har inte alltid feber när de är sjuka. Utgå istället ifrån allmäntillståndet. Barnen som går på förskolan måste klara av att leka både ute och inne och hänga med i de dagliga aktiviteterna. Om barnet har haft feber krävs alltid en feberfri dag hemma innan barnet kan komma tillbaka till förskolan. Vid längre tids frånvaro med feber rekommenderas två feberfria dagar.

Vid magsjuka, kräkningar och diarré kan barnet återgå till förskolan när det ätit normalt och inte kräkts eller haft diarré under 48 timmar.

Vid ögoninflammation ska barnet vara hemma tills ”kladdet” är borta. Ögoninflammation smittar lätt och fort. Kontrollera barnets ögonvitor, de skall inte vara röda eller rosafärgade.

Vid förkylning och hosta ska barnet vara hemma tills snuvan avtagit så pass att snor inte rinner konstant. Barnet bör kunna leka, äta och sova normalt. Hostan bör inte längre störa barnets sömn.

Vid springmask får barnet återkomma till förskolan två dygn efter påbörjad medicinering.

Vid tveksamhet om allmäntillståndet och eventuell sjukdom ska vårdnadshavare meddela personalen vid avlämning. Då kan de observera barnet och kontakta vårdnadshavaren vid behov.

Rutiner för att bryta smittvägar

När föräldrar och personal har kunskap om vanliga infektionssjukdomarna i förskoleåldern och om hur de smittar, är det möjligt att hindra onödig smittspridning eller oro för smittspridning. De vanligaste och viktigaste smittvägarna är:

• kontaktsmitta

• droppsmitta

• luftburen smitta

• livsmedelsburen smitta

• blodburen smitta.

Nedan följer grundläggande principer för att förebygga och bryta smittvägar.

Kontaktsmitta

Smitta kan ske vid direktkontakt och indirekt kontakt. För att förhindra kontaktsmitta används barriärskydd, dvs. tvätt, handtvätt, desinfektionsmedel, pappershanddukar, handskar och engångsunderlägg. Detta används exempelvis efter toalettbesök, snytning av näsor, vid utevistelse, före maten och i samband med blöjbyte och livsmedelshantering. Speciella hygienrutiner finns i samband med blöjbyte och livsmedelshantering. I övrigt ska nappar vara märkta med namn och tandborstar får inte förekomma på förskolan.

Droppsmitta och luftburen smitta

Förutom användning av barriärskydd gäller det att försöka minska koncentrationen av smittämnen i luften:

• Barnen bör hosta i armvecket.

• De bör vistas utomhus dagligen.

• Minska kontakten mellan grupper inomhus under infektionsperioder.

Livsmedelsburen smitta

Förskolan köper in mat, som levereras varje dag. Genom dokumenterade rutiner för livsmedel och livsmedelshantering samt god handhygien, rena verktyg, frisk personal och god mathantering förebygger och förhindrar förskolan smitta.

Blodburen smitta

Risken för smittöverföring av en blodburen smitta uppstår ofta vid blödning och om blodet hamnar i ett öppet sår hos någon annan. Även blodstänk i munnen eller ögat kan medföra risk för smittöverföring, liksom om ett barn med blodsmitta biter en annan person så att ett sår i huden uppstår. En annan risk för smitta är tandborstar, som inte ska förekomma i förskolan. För att förhindra att en blodburen smitta överförs gäller följande:

• Handskar ska användas när blod torkas bort.

• Blodfläckade ytor ska behandlas med ett effektivt ytdesinfektionsmedel.

Riskfaktorer för infektioner hos förskolebarn

Här följer generell information från Socialstyrelsen om faktorer som kan bidra till att infektioner uppstår och sprids. Läs mer i Socialstyrelsens "Smitta i förskolan".

Ålder och kön

Yngre barn drabbas av fler infektioner än äldre barn. Det beror på att deras immunförsvar inte hunnit utveckla ett försvar mot vanligt förekommande virus. Pojkar har oftast fler infektioner under de första levnadsåren än vad flickor har. Vid sen förskolestart eller i samband med skolstarten brukar infektionerna vara fler hos barn som inte varit i en förskolemiljö, jämfört med de som har gått i förskola.

Familj

Sammansättningen i en familj kan påverka vilka infektioner ett barn får och hur ofta. Det är svårt att undvika smittspridning, då skolbarn och förskolebarn tar med sig kamraternas infektioner. Enklaste sättet att motverka spridning är att barnen tvättar händerna när de kommer hem.

Tobaksrök

Risken att barn drabbas av luftvägsinfektioner ökar om någon röker hemma. Barn med allergiska luftrörsbesvär och de med upprepade infektioner är speciellt känsliga för tobaksrök. Barn får inte utsättas för tobaksrök i barnomsorgen, varken på förskola eller i familjedaghem.

Stress

Personer som utsätts för upprepade stressutlösande händelser kan bli mer mottagliga för infektioner. Barn som befinner sig i en gruppmiljö utsätts i viss mån för stress oavsett om den är positiv eller negativ.

Årstider och innevistelse

Luftvägsinfektioner ökar kraftigt under vintern. Då spenderar många mycket tid inne, något som underlättar spridning av infektioner, både genom trängsel och koncentration av smitta i luften. Influensaepidemierna startar ofta under senhösten och ger hög sjukfrånvaro inom barnomsorgen. En annan infektion, som ofta förekommer i epidemier under vinterhalvåret, är respiratoriskt syncytievirus (RS-virus) samt Streptokockinfektioner.

Smittdosens storlek

Smittdosens storlek kan vara avgörande för hur sjuk den smittade blir. Den som är fysiskt nära infekterade och sjuka barn insjuknar också lättare. Även andra faktorer kan påverka svårighetsgraden av en infektion, som t.ex. hur sjukdomsframkallande (virulent) mikroben är och hur effektivt individens immunförsvar är.